tisdag 19 januari 2010

Sanna Raymans lysande ledare

Jag tycker detta var så bra så jag återger ledaren i sin helhet:

Varför skulle S plötsligt börja gynna pensionärerna?
Publicerad: 18 januari 2010

Skatten för pensionärer ska sänkas retroaktivt, skrev Mona Sahlin och Pär Nuder i sin skuggbudget och utlovade höjt grundavdrag/sänkt skatt med 2000 kronor/år eller 166 kronor/månad (DN 5/10-07). Det var hösten 2007 och den största pensionärsorganisationen, PRO, jublade. ”Äntligen gynnas även pensionärerna”, utropade dåvarande ordföranden Lars Wettergren, ”här kommer de frågor vi saknade i den riktiga budgeten” (SvD 5/10-07).

Inga konstigheter. Det är klart att man välkomnar sänkt skatt. Men, låt oss snabbspola framåt. Det är den 15 september 2009 och Alliansen lägger budget för 2010.

De aviserar, för andra året i rad faktiskt, en ekonomisk förstärkning. Förslaget innebär att en pensionär med full garantipension får en skattesänkning med mellan cirka 1000 och 1200 kronor per år. För en pensionär som har 150000 kronor i inkomst innebär det en skattesänkning med 1750–2100 kronor. Räknar man in föregående budgets höjda grundavdrag för 2009 blir det 3500–4400 kronor per år för en garantipensionär och runt 2750 kronor per år för en pensionär med 150000 i inkomst.

Hur reagerar PRO? Jo, ordföranden Curt Persson, meddelar att insatsen är ”otillräcklig” samt att den ”svarar inte alls upp mot våra krav” (SvD 15/9-09). Persson har dock rätt i påpekandet att pensionssystemets broms – utlöst av finanskrisen – äter upp förstärkningarna.

Det är förstås mycket illa. Därav ordet kris. Vi kan dock vara säkra på att bromsen hade slagit till oavsett om vi satt med Socialdemokraternas ”äntligen-pensionärsavdrag” eller med Alliansens ”otillräckligt-sänkning”. Men det lär aldrig PRO säga – de har ju sina band till rörelsen att vårda.

Höstens S-kongress spikade Sahlins och Nuders löfte från 2007 om att minska skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer. PRO:s förbundssekretare Anders Teljebäck välkomnade det repriserade beskedet på klingande socialdemokratiska:

– Det pågår ett pensionärsuppror mot den orimliga, orättvisa, omoraliska skatten. Ska vi vinna nästa val hos pensionärerna måste vi kunna ge tydliga besked.

Jovisst. Men S besked är allt annat än tydligt. En klyfta kan minskas på två sätt. Antingen för man pensionärerna närmare löntagarna genom sänkt skatt, eller så för man löntagarna närmare pensionärerna genom att höja skatten på lön.

Socialdemokraterna har under hela mandatperioden antytt att det är det förra oppositionen vill göra. Men det enda vi vet är alltså att S planerar göra ungefär det som Alliansen redan har gjort.

Sannolikheten att övrig klyftminskning vid en S-seger skulle gagna pensionärerna är mycket låg. Mellan 1994 och 2006 föreslog Moderaterna årligen skattesänkningar för pensionärer. Ingen gång, under tolv år vid makten, gjorde S-regeringar detta. Aldrig. Det luktar bluff det här.

Alliansen borde attackera mer i pensionsfrågan. Regeringen är alldeles för defensiv trots att den inte har något att skämmas för.

Varför? Det återkommer jag till i nästa artikel.
____________________________________
Sanna Rayman
sanna.rayman@svd.se

Inga kommentarer: