= Alliansarbetsgrupp för utrikes- och försvarspolitik =

I dag presenterar Alliansens arbetsgrupp för utrikes- och försvarspolitik sin rapport för den politiska inriktningen för utrikes- och försvarspolitiken under hela den kommande mandatperioden 2010-2014. Alliansarbetsgruppen har bestått av Sten Tolgfors (M), ordförande och ledamöterna Kerstin Lundgren (C), Birgitta Ohlsson (FP) och Holger Gustafsson (KD).

Vi visar solidaritet och vinner inflytande internationellt
Inflytande internationellt följer av en långsiktig idé- och politikutveckling, och av ett genuint engagemang i och för den internationella politiken. Sveriges ordförandeskap i EU visade att det går att nå resultat med ett sådant förhållningssätt. Att Sverige tillhör kärnan i EU inom utrikespolitiken ger en väg till internationell påverkan. Det gör också ett långsiktigt agerande som ger trovärdighet i FN.

Utrikespolitiken ska bygga på internationell solidaritet. Detta för att det är moraliskt riktigt, men också för att det långsiktigt är bra för Sverige. Svensk utrikespolitik ska vara värdebaserad. Mänskliga rättigheter och demokrati ska konsekvent värnas och främjas. Vi ska inte bara delta ambitiöst i säkerhetsfrämjande insatser internationellt. Sverige ska också även under nästa mandatperiod kunna och vilja leda internationella insatser.

Sverige leder till och med augusti 2010 EU:s insats för att bekämpa sjöröveri och skydda FN:s matleveranser utanför Somalias kust. Sverige kommer att leda den nordiska stridsgruppen 2011 och ska ha ambitionen att leda den också 2014. Sverige leder ett PRT i Afghanistan och har därmed huvudansvar för säkerheten för cirka 10 procent av landets yta och befolkning.

Vårt bidrag till Afghanistan är långsiktigt och brett
Sverige deltar tillsammans med drygt 40 andra nationer i ISAF-insatsen i Afghanistan. Vi är i landet på inbjudan av den afghanska regeringen och på FN:s uppdrag. Vi är på plats för civilbefolkningens skull, för den regionala säkerheten i landet, men också för vår egen säkerhet.

Alliansen är öppen för en utökning av det militära bidraget till insatsen i Afghanistan, om säkerhetssituationen så skulle kräva. Vi välkomnar ett inrättande av civil ledning i det svenskledda PRT:t i Mazar-e-Sharif. De civila insatserna måste öka, både utvecklingsbistånd och stöd till rättsstatsuppbyggnad. Sverige bör ha ambitionen att bidra med fler poliser. Biståndet bör i högre grad kanaliseras till den norra delen av landet, där den svenska insatsen är baserad. Ökad synlighet för svenska utvecklingsinsatser stärker relationen till civilbefolkningen.

Försvars- och säkerhetspolitik
Under 2010-2014 kommer Alliansen att genomföra 2009 års försvarsbeslut, som kraftigt stärker Sveriges försvarsförmåga och dubblerar förmågan till internationella insatser.

Alliansen vill att militära resurser ska kunna användas vid storskaliga terrorangrepp mot Sverige, och under nästa mandatperiod bör en samordning av Sveriges marina resurser förberedas. Vid t. ex. större skogsbränder och översvämningar kommer Hemvärnets nationella skyddsstyrkor att kunna kallas in till stöd för civil krishantering. Detta kräver utbyggd förmåga till både regional ledning och samverkan inom Försvarsmakten, liksom förberedelser i kommunal och regional krishantering.

Försvarsberedningen kommer att få i uppdrag att ta fram underlag inför det nästkommande inriktningsbeslutet, som behöver fattas våren 2014.

En fortsatt ambitiös utvecklingspolitik
Ett uttryck för Sveriges solidaritet och internationella ansvarstagande är att Alliansen under denna mandatperiod har effektiviserat biståndet, och därtill, som första svenska regering, varje år nått upp till enprocentmålet. Sverige ska även fortsatt ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett generöst bistånd.

Reformeringen av Sveriges bistånd ska fortsätta för att öka dess effekt genom ökad transparens och genom utvärdering av resultat. Korruption som innebär att biståndsmedel stjäls från fattiga ska alltid bekämpas. Mottagarländernas regeringar bär ansvar för sina länders utveckling och medborgares levnadsförhållanden. Det långsiktiga målet om att utrota fattigdom och förtryck är långt ifrån uppnått. De fattigaste länderna och människorna ska prioriteras.

Alliansen stärker arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter inom utvecklingssamarbetet. Stöd till gästprofessurer, oberoende medier och demokratiska krafter ska fortsatt prioriteras.

Jämställdhet och kvinnors roll i konflikter
På många håll i världen lever kvinnor fortfarande ett liv utan lika fri- och rättigheter eller möjligheter som män. I många länder är kvinnor förtryckta, marginaliserade och utan tillgång till ekonomisk eller politisk makt.

Alliansarbetsgruppen vill under den kommande mandatperioden skapa en tydligare politik för att undanröja civilrättslig diskriminering mellan män och kvinnor i utvecklingsländer. Alliansarbetsgruppen kommer att arbeta för att stärka det internationella arbetet mot människohandel och könsrelaterat våld i form av t.ex. könsstympning samt för sexuell och reproduktiv hälsa. Arbetsgruppen anser att jämställdhetens roll i utvecklingssamarbetet bör förtydligas. Ett exempel på detta är att fördjupa arbetet med jämställdhetsintegrering d.v.s. att jämställdhetsperspektivet uppmärksammas i alla delar i utvecklingssamarbetet.

Kvinnors deltagande i konfliktförebyggande, krishantering, konfliktlösning och fredsbyggande bidrar till internationell fred och säkerhet, vilket slås fast i FN:s resolution 1325. Sveriges insatser ska förändra och förbättra situationen för kvinnor och flickor i väpnade konflikter.

Vi måste leva som vi lär också här hemma. Alliansen i Riksdagen beslutade därför den 19 maj att avskaffa den sista lagstadgade negativa särbehandlingen beroende på kön genom att värnpliktslagstiftningen och rekryteringen till Försvarsmakten görs könsneutral. Försvaret kommer nu att rekrytera både kvinnor och män på frivillig grund. Intresse och lämplighet ska vara styrande vid rekrytering – inte kön eller annan grupptillhörighet. Att fler kvinnor gör grundläggande militärutbildning ökar andelen kvinnor i de nya stående och kontrakterade förbanden och därmed i våra internationella insatser.

Arbetsgruppen föreslår att Sverige under nästa mandatperiod tar initiativ till en internationell konferens om kvinnors roll i konflikter.

FN och nedrustning
Alliansen värnar FN som den centrala kraften för fred, säkerhet och utveckling i världen. Förutsättningarna för detta har stärkts i och med att skyldighet att skydda har slagits fast och att diskussionen om reformeringen av såväl säkerhetsrådet som FN i stort förs.

Sammansättningen i FN:s säkerhetsråd måste avspegla den värld vi lever i. Att utvidga säkerhetsrådet kan vara en väg framåt. Alliansarbetsgruppen ser brister i uppbyggnaden av FN:s råd för mänskliga rättigheter och vill föra diskussioner om ett demokratikriterium för medlemskap.

FN:s specialrapportör för yttrandefrihet har bett om vår medverkan att utveckla skyddet för yttrandefriheten i elektroniska medier. Alliansarbetsgruppen anser att Sverige har ett politiskt ansvar att bidra till frihet och säkerhet i våra kommunikationssystem.

Alliansarbetsgruppen vill ta initiativ till förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål, att förmå EU att sätta hårdare tryck på de länder som ännu inte har ratificerat det s.k. provstoppsavtalet så att det kan träda i kraft samt att verka för genomförande av FN:s resolution om att förhindra spridning av massförstörelsevapen till ickestatliga aktörer. Det arbetet som kommissionen om massförstörelsevapen och International Commission on Nuclear Non-Proliferation and Disarmament (ICNNPD) har presenterat, utgör en god grund för fortsatta ansträngningar i kampen mot massförstörelsevapen.