Mycket bra text av Gunnar Hökmark (m)

En skam för socialdemokratin att utrikespolitiken tagits över av vänsterpartiet

Det skulle vara en skam för Sverige om svensk utrikespolitik blev till propaganda för en gammal pervers syn som innebär att det är demokratierna som är hotet mot freden medan diktaturerna regimer som bara behöver en öppen dialog för att förändra sig. De rödgrönas gemensamma utrikespolitik skulle ställa Sverige i ofrihetens tjänst, skriver Gunnar Hökmark.

De rödgröna vill att Sverige ska kräva att amerikanska baser stängs. Kravet riktar sig lika mycket mot de länder som har amerikanska baser till försvar av sin trygghet, som mot USA. Den rödgröna utrikespolitiken bygger på en skev världssyn och oförmåga att se skillnaden mellan demokrati och diktatur.

Ryssland har militära förband i Georgien och Moldavien mot ländernas vilja. Med en kombination av hot och lägre gaspriser har man av Ukraina tvingat till sig ett fortsatt innehav av flottbasen i Sevastopol vid Svarta Havet. Det betyder militär närvaro i en region där man anser sig ha särskilda rättigheter och aktivt motverkar demokratisk utveckling.

De amerikanska baserna i Tyskland är önskade och välkomna samt en viktig del av Europas säkerhet. Det är de amerikanska trupperna i Europa som ger Nato en särskild roll i europeiskt försvar och som för till exempel de baltiska staterna ger en trovärdighet i försvarssamarbetet.

I Sydkorea är de amerikanska trupperna en viktig del för att bevara freden mot den galna nordkoreanska diktaturens aggressioner. Tillsammans med amerikanska baser i Japan bidrar de till att ge den amerikanska försvarsgarantin trovärdighet för länder som är trängda av de maktanspråk som diktaturregimer som Kina ställer. Den amerikanska närvaron där och på andra ställen bidrar till stabiliteten i hela Stilla havsregionen.

I Afghanistan är den amerikanska närvaron kärnan i Förenta Nationernas engagemang för att ge Afghanistan en demokratisk och fredlig framtid utan talibaners totalitära våld och terrorism.

I Mellersta Östern finns amerikanska baser för att bidra till värdlandets trygghet och för att bidra till regionens förutsättningar att stå emot aggressiva regimers påtryckningar.

I inget fall finns amerikanska baser mot värdlandets vilja utan grundas tvärtom på demokratiskt fattade beslut i självständiga länder som ett led i dess säkerhetspolitik och försvar. De bidrar till stabilitet och säkerhet mot regimer som förtrycker sina egna folk och utövar hot mot andra länder. Det är dessa baser som de rödgröna vill att Sverige skall motarbeta.

Rysk militär närvaro finns däremot i inget fall på värdlandets inbjudan. I Ukraina har man använt hotet om höjda gaspriser som en påtryckning mot ett fattigt land. Mer välkommen än så är man inte. Men dessa baser ska Sverige inte kritisera.

Den rödgröna utrikespolitiken bygger på antiamerikanism. I de rödgrönas världsbild är det demokratins stater och militära förmåga vi ska se som ett hot medan diktaturernas maktanspråk ska mötas med en naiv dialog och öppenhet utan motkrav.

Detta är vänsterpartiets traditionella utrikespolitik. Så försvarade man en gång regimerna på andra sidan järnridån. De var folkdemokratier som stod på folkets och den socialistiska frihetens sida. Det var där som socialismens landvinningar hade gjorts. Det var då demokratierna som var de aggressiva och vars försvar präglades av aggressiv upprustning, i vänsterpartiets skeva världsbild.

Nu kommer vänsterpartiet tillbaka med denna syn på världen. Försvaret för friheten ska stängas ner. Inte diktaturernas militära närvaro och påtryckningar på andra länder. Man kunde säga mycket om socialdemokratisk utrikespolitik under det kalla kriget. Den präglades av en förlåtande attityd till den tredje världens diktaturer och en naiv syn på Sovjetunionens maktambitioner.

Men den socialdemokratiska utrikespolitiken hade likväl sin utgångspunkt från rätt sida av järnridån. Den rödgröna utrikespolitiken utgår från den världsbild som formades på andra sidan järnridån där Nato var fredens fiende, transatlantiskt samarbete eftergift för kapitalism och demokratiernas försvar aggression.

Det är ungefär så Ryssland ser på det i dag. Det är så Kina ser på amerikansk närvaro i sin del av världen. Och det är så Nordkorea ser på amerikansk närvaro på den koreanska halvön.

Det är en skam för socialdemokratin att dess utrikespolitik har tagits över av vänsterpartiet.

Och det skulle vara en skam för Sverige om svensk utrikespolitik blev till propaganda för en gammal pervers syn som innebär att det är demokratierna som är hotet mot freden medan diktaturerna regimer som bara behöver en öppen dialog för att förändra sig. De rödgrönas gemensamma utrikespolitik skulle ställa Sverige i ofrihetens tjänst.