Bra skrivit av Dick Erixon

Den liberale debattören Dick Erixon skrev ett bra inlägg i sin blogg som jag tyckte var så bra så jag lägger ut det i sin helhet.


I DN-Kultur skriver Göran Greider, I krisens spår:

"Därför ler jag mitt i finanskrisen: av skadeglädje, men också av renhjärtat hopp."

Va. Gillar Greider att människor varslas och blir arbetslösa, att ekonomin tappar fart, att tillväxten minskar och pensionerna blir lägre? Att skatteintäkterna blir mindre i kommuner och landsting så att besparingar måste göras på dagis, skolor och i äldreomsorgen?

Nej, dessa konsekvenser är inte viktiga för vänsterdebattörer som Greider. Hans skadeglädje handlar om det eviga ideologiska kriget mot liberalismen:

"Jag vill inte påstå att de ser skuldmedvetna ut alla dessa doktrinära marknadsliberaler, libertarianer och timbroiter, men nog märks det att deras världsbild gungat till."

Om det så kostar tiotusentals människor jobbet, är det värt det om marknadens förespråkare sätts på plats.

Här känner vi igen den destruktivitet som alltid går igen hos vänsteraktivister. Det är den som gör att vänsterprojekt alltid slutar i diktatur, förtryck och misär. Vänstern tål helt enkelt inte att människor blir framgångsrika. Den äkta och rena jämlikheten är att dela eländet.

Men samtidigt är ju vänstern djupt splittrad. För Naomi Klein är sanneligen inte skadeglad över kriser. Om Greider följer den ena av vänsterns huvudfåror, missundsamheten mot framgång, så följer Klein den andra, konspirationsteoriernas paranoia. Naomi Klein anklagar ju marknadsekonomiska förespråkare för att ställa till med kriser för att med chockterapi driva igenom nya marknadsliberala reformer. Klein skulle nog läxa upp Greider för att han inte förstår att marknadsliberalerna organiserat finanskrisen.
De har det nog inte så kul där på vänsterkanten, trots allt...

PS.
1 374 medlemmar nu och 1 622 inbjudna, vi växer med drygt 100 medlemmar per dag.
DS.