= Noterat 12/4 2010 =

Yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012

Idag skriver alliansens partiledare på Dagens Nyheters debattsida om att införa en yrkeslegitimation för lärare och förskollärare för att ytterligare kvalitetssäkra läraryrket. Hela artikeln nedan.

En skola i världsklass är en förutsättning för att Sverige ska vara ett framgångsrikt land också i framtiden. Därför är det oroande att resultaten i den svenska skolan har sjunkit under de senaste årtiondena. Vi är övertygade om att Sverige kan bättre. Steg för steg lägger alliansregeringen därför om skolpolitiken. Inom de närmaste åren införs en ny gymnasieskola, nya läroplaner, ett nytt betygssystem, lärlingsutbildningar, fler nationella prov och en modern skollag. Vi genomför också riktade insatser, bland annat en läsa-skriva-räkna-satsning för de allra yngsta.

Alla dessa satsningar till trots kommer det att dröja innan vi kommit till rätta med bristerna i den svenska skolan. Det går inte att vända den negativa utvecklingen över en natt eller ens under en mandatperiod. De reformer vi genomför är däremot alla viktiga verktyg i arbetet med att bryta den nedåtgående trenden.

Den enskilt viktigaste faktorn för goda resultat i skolan är en kvalificerad och engagerad lärarkår. Därför är det ett allvarligt problem att attraktionskraften i läraryrket har minskat under ett antal årtionden. Ett tydligt uttryck för detta är att de som söker till läraryrket i dag har lägre studieresultat än de som sökte till läraryrket förr. Att vända denna utveckling är en central utmaning.

Alliansregeringen har nyligen lagt fram ett förslag till riksdagen om en helt ny lärarutbildning med högre krav för att komma in och högre krav för att ta examen. En av regeringens första åtgärder var också att dra igång Lärarlyftet, en stor fortbildningssatsning för lärare. I den nya skollagen föreslås därtill skarpare behörighetsregler. Kravet är något så självklart som att den som undervisar i ett ämne också själv ska ha utbildning i just detta ämne.

Duktiga lärare utför dagligen stordåd i klassrum runt om i Sverige, många gånger utan att få den uppskattning som de förtjänar. De möter varje elev med höga förväntningar och lyckas år efter år lära barn att läsa, skriva och räkna, får dem att upptäcka världen, ett nytt språk eller uttrycka sig kreativt och konstnärligt. Samtidigt vet vi att det finns lärare som inte borde vara lärare men som trots det fortsätter att utöva sitt yrke.

I vårpropositionen tar vi ytterligare steg för en bättre kvalitetssäkring av läraryrket. Regeringen föreslår att en yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs. Tanken är att systemet med lärarlegitimation ska fungera enligt följande riktlinjer:

1). Endast den som har yrkeslegitimation får ges fast anställning som lärare eller förskollärare.
2). Legitimation för förskollärare eller legitimation för lärare meddelas av Skolverket.
3). Huvudingången till lärar- eller förskollärarlegitimation är att personen har en examen från någon lärar- eller förskollärarutbildning. Men i det nya systemet för lärarutbildning, behörighet och legitimation vill regeringen därtill öppna fler vägar till läraryrket än enbart lärarutbildning. En ytterligare ingång till legitimationen ska kunna vara annan akademisk ämnesutbildning än en lärarutbildning, till exempel civilingenjörer eller statsvetare som läst sina ämnen på universitet. Dessa personer ska i framtiden behöva läsa ett års kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och därutöver genomföra eller få sig tillgodoräknad praktiktjänstgöring som uppgår till ett halvt år.
4). En introduktionsperiod på ett år med mentor införs för lärare. I dag skickas unga nyutbildade lärare eller förskollärare ofta rakt ut i verksamheten utan någon särskild introduktion. Vi vet samtidigt att behovet av stöd och råd från äldre erfarna kolleger ofta är stort i början av yrkesutövningen. Under introduktionsåret får läraren eller förskolläraren inte tillsvidareanställas. Bara med ett intyg om godkänt introduktionsår och med godkänd formell utbildning i botten ska en lärare eller förskollärare kunna få sin legitimation. På så sätt införs en dubbel kvalitetssäkring av den blivande lärarens lämplighet. Dels i lärarutbildningen, dels i yrkeslivet i samband med introduktionsåret då rektor får möjlighet att göra en lämplighetsbedömning av läraren.
5). Ansvaret för betygssättning och undervisning tydliggörs. Endast legitimerade lärare ska få sätta betyg. Betygssättning är en myndighetsutövning som får stora konsekvenser för elevers framtid. Om undervisningen bedrivits av en icke-legitimerad lärare ska betyg sättas av en legitimerad lärare tillsammans med den som bedrivit undervisningen eller ytterst av rektor. Den enskilde läraren får i lag ett tydligt ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver och i skollagen skärps ansvaret att anmäla om elever kränks eller behöver särskilt stöd.
6). Lektorer återinförs. Kraven är att vederbörande är legitimerad lärare eller förskollärare, har avlagt doktors- eller licentiatexamen samt visat minst fyra års yrkesskicklighet. Inom ramen för legitimationssystemet utnämns lektorer av Skolverket.
7). Systemet införs den 1 juli 2012. Lärare och förskollärare som är behöriga enligt dagens bestämmelser kommer att tilldelas lärarlegitimation efter en enkel ansökan. Från och med halvårsskiftet 2012 krävs godkänt introduktionsår för att tilldelas legitimationen.
8). En lärarlegitimation ska kunna dras in. Sådana beslut fattas av ett nytt organ, Lärarnas ansvarsnämnd. Nämnden ska bestå av fem ledamöter, varav ordföranden och minst en till ska vara domare. Grov oskicklighet i yrkesutövningen eller grova brott ska leda till indragen legitimation. För mindre grova förseelser kan en varning utdelas.
9). I den nya skollagen undantas yrkeslärare och modersmålslärare från kravet på examen för att få fast anställning. Skälet till detta är att dessa lärargrupper ofta har en annan bakgrund och rekryteras på ett annat sätt än vad som gäller för övriga lärare. Regeringen menar att det är logiskt att samma undantag görs för dessa kategorier vad gäller betygssättning.
10). För att finansiera systemet med lärarlegitimation satsar regeringen ungefär en kvarts miljard kronor om året kommande år. Satsningen inkluderar då bland annat ersättning till skolhuvudmännen för mentorer under introduktionsåret. För 2011 avsätts 60 miljoner kronor, för 2012 160 miljoner kronor och därefter 260 miljoner kronor per år.

Det kommer sannolikt att ta flera år innan resultaten i svensk skola börjar stiga igen. Det tar lång tid innan strukturreformer på skolans område ger avtryck i elevernas slutbetyg. Att det tar tid är dock ingen ursäkt att avstå från att handla. Att ha en kvalificerad yrkeskår och öka attraktionskraften i framtidens läraryrke är en av de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige.

FREDRIK REINFELDT, partiledare (M)
MAUD OLOFSSON, partiledare (C)
JAN BJÖRKLUND, partiledare (FP)
GÖRAN HÄGGLUND, partiledare (KD)