Hittade detta ikväll, mycket bra skrivet av en Dick Erixon som är samhällsdebattör och företagare. Dick har tidigare varit bl a ledarskribent på Finanstidningen, medarbetare i tankesmedjan Timbro, landstingsrådssekreterare (c) i Stockholm samt ekonom inom Röda Korset och SJ. Hans blogg hittar ni HÄR där jag också lånat texten nedan.
Det var en sorglig historia, att denna eftermiddag lyssna på interpellationsdebatten i riksdagen mellan näringsminister Maud Olofsson och ett antal attackhundar från socialdemokratin med Morgan Johansson i spetsen. “Gör nå’t! Var inte passiv nu när Sverige rasar samman! Ta hand om de som blir utan jobb!”
Det fanns ingen gräns på oppositionens eländesbeskrivning. Näringsministern hänvisade till de strukturer som finns i välfärdsstaten, till de förstärkningar och ytterligare stimulanser som regeringens budget innebär och som träder ikraft om mindre än 30 dagar.
Men socialdemokraterna gick på som om vi levde i en nattväcktarstat där inga som helst skyddsnät finns, där de varslade med nödvändighet blir arbetslösa och kastas ut i rännstenen.
Jag frågar mig: Vilken bild är det socialdemokraterna målar upp av det svenska folkhemmet, av den svenska modellen? Hur står det till med tilltron till den välfärdsstat som socialdemokraterna byggt upp under 70 år? Är den ingenting värd nu? Är den så ihålig som socialdemokraterna ger sken av? Vad i hela fridens namn är det då vi betalar världens (näst) högsta skatter för?
Jag tycker Alliansen ska spara riksdagsprotokollet från dagens debatt och köra ner det i halsen på socialdemokraterna i nästa valrörelse. Om det är så här de ser på sitt samhällsbygge, varför ska väljarna då tro på det?
1 kommentar:
Det får du tolka hur du vill, men hur som haver så tänker du fel. =P och du tänker alldeles för praktiskt i plogbilsfrågan, de är mysiga i första hand. ;)
Skicka en kommentar