“Vi har inga hemlösa”, hävdar socialdemokraterna i Sundbyberg – och drar in stödet till de som under 35 års tid arbetat med att hjälpa de mest utsatta i vårt samhälle. Samtidigt spenderar man miljoner på friluftsbad och uppvärmt konstgräs, skriver Carl Grufman och Erica Lejonroos.
(Bild: politikerbloggen)
INFOGAR HELA ARTIKEL NEDAN.
Nu när vintern är som kallast är det kanske de hemlösa som drabbas allra värst. Som kommun har vi ett stort ansvar att tillsammans med frivilligorganisationer hjälpa och stötta dessa människor i deras utsatta situation. Vi måste också arbeta långsiktigt.
En sådan långsiktig strategi saknas i Sundbyberg.
Vi har därför krävt att en sammanhållen strategi tas fram för att motverka hemlöshet i vår stad, så att de som behöver hjälp inte hamnar mellan stolarna. Här måste vi i ansvarig ställning sätta oss ner tillsammans med de som arbetar med dessa frågor. Det handlar om förebyggande åtgärder. Men en strategi kan också inkludera att unga utslagna inte skall blandas med äldre missbrukare och även samarbete med landstinget om uppsökande arbete för att ingen ska hamna i utanförskap på grund av psykisk eller fysisk ohälsa.
Att blunda för de mest utsatta i vår stad löser inga problem.
Svaret på våra förslag för att förbättra för hemlösa har varit att det inte finns några hemlösa i Sundbyberg. “Vi har inga hemlösa i Sundbyberg, vi har inga så kallade uteliggare” var svaret från Individ- och omsorgsnämndens vice ordförande Inger Lundberg (S) när frågan debatterades i kommunfullmäktige. Bara några veckor senare kom nästa slag mot de mest utsatta i vår stad. Frivilligrörelsen Hela människan Ria – som i 35 års tid arbetar med hemlösa genom att ge dem en fristad, sällskap och en bit mat – får sitt stöd helt indraget.
För oss är det helt oacceptabelt att sparka på de mest utsatta på detta sätt. Samtidigt lägger Socialdemokraterna ut mångmiljonbelopp på ett friluftsbad, en underjordisk konsthall, baseball-VM, kommunala kaféer, uppvärmt konstgräs och – samma dag som de valde att inte bifalla motionen om hemlösa – en inomhusbana för boule.
Vi är oroade över att de ledande politikerna i Sundbyberg som har ansvaret för dessa viktiga frågor helt verkar sakna verklighetsförankring. När nu vintern är som kallast behöver de hemlösa hjälpen som mest. För detta krävs en politik som värnar om det som är viktigt och sätter välfärden främst.
Carl Grufman (M)
oppositionsråd Sundbyberg
Erica Lejonroos (M)
gruppledare Sundbyberg
individ- och omsorgsnämnden
1 kommentar:
Vi har idag minst 18 000 individer i Sverige som saknar ett eget hem, trots detta skamliga antal är den reella siffran runt 400 000 enligt socialstyrelelsens definition.
Denna "missvisning" beror bland annat på att den sammanställning som gjordes bara inberäknade människor som hade kontakt med socialtjänsten eller någon annan fattigvårdsorganisation den aktuella mätveckan.
Vad kan det vara för ”sorts” människor som kan ha något som helst intresse av att veta hur många det ständigt ökande antal individer utan eget hem är?
Finns det kanske något hemligt arkiv med en kvot om hur många hemlösa det behövs för att sysselsätta alla "hjälpare"? Paradoxalt nog ökar även hjälparna i antal.
Undrar vilken vecka den gruppen räknades och om de som räknade bor i lägenhet eller villa? Intressant? Nej inte mycket, men när det gäller siffror och andra totalt meningslösa kunskaper om hur människor utan eget hem mår och framförallt inte mår är det tydligen väldigt intressant.
Annars skulle väl människor inte behöva vara hemlösa?
Alla dessa känsloavstängande siffror och statistik vi slänger oss med i detta fall handlar inte bara om en siffra sittande på en lottsedel, heller inte om någon nervpirrande upp eller nergående aktiekurs.
Nej, det här handlar om kännande, tänkande, intelligenta och kommunicerande människor, precis som du och jag. Men med facit i hand kan man på allvar ställa sig frågan om inte jämförelsen med aktiekursen är närmare sanningen.
Om någon istället skulle våga presentera resultatet av hur många hemlösa människor som faktiskt får ett eget tryggt hem för det antal miljarder olika organisationer får i bidrag skulle vi alla förstå vad jag menar.
De åtgärder som istället för att göra någon skillnad i grunden handlar bara om att sysselsätta redan etablerade och välmående människor i verksamheter vi övriga ska se som ”goda” gärningar.
Vad vi måste börja arbeta utifrån och enas kring är sanningen och i den ingår även att våga se och erkänna orimligheten i den falska marknadsföring som används för att lura människor att ge pengar till organisationer som tagit på sig ansvaret över våra hemlösa människors liv.
Dessa sammanslutningar får årligen miljardbelopp av våra skattepengar fördelade mellan sig för detta uppdrag men utan att tilldelas behovet av riktiga bostäder för att integrera och stödja människorna till och kvar i.
Utifrån detta cementeras hemlösa individer i en eländig ”tak över huvudet garanti” (härbärgen). Dessa skryts det om från olika håll av människor som aldrig själva skulle vilja bo där. De resultat flera av våra forskare kommit fram till gällande härbärgen går stick i stäv med den skrytsamma ton våra politiker, tjänstemän och de allra flesta frivilligorganisationer använder sig av i sina försvarstal.
Forskare hävdar nämligen att härbärgen både vidmakthåller problemet hemlöshet och att människor dör i förtid under sådana levnadsförhållanden. Men så länge våra fega politiker, tjänstemän och vinstdrivande organisationer inte törs gå den väg våra medborgare i allt större utsträckning kräver, att bygga billiga bostäder där folk har råd att bo och bo kvar i.
Då kommer denna form av lukrativa "boenden" fortsätta växa i antal. Och våra hemlösa i vidsträckt omfattning fortsätta vara föremål för sociala och medicinska experiment.
Rolf Nilsson
Föreningen Stockholms hemlösa
Skicka en kommentar